Resandet tar nya former. En av de intressantaste nya resformerna går ut på att leta bra surfvågor samtidigt som man hjälper en lokal skola. Vi har träffat Erik Lau, mannen bakom Volunsurf.

När Erik Lau var fem flyttade han med familjen från Hong Kong till Sverige. Och under uppväxten reste han mycket, inte minst till familjens vänner och släkt som fanns och finns över hela världen. Idag anordnar Erik surfresor som är mycket mer än bara surfresor. Upplägget går ut på att surfa, men bonusen är att du utöver en guide, en bil och en surfbräda erbjuds möjligheten att volontärjobba med den lokala skolan i den lilla byn Las Tunas i Ecuador där du förslagsvis bor hos en familj. Resorna kallas Volunsurf* och arrangeras i samarbete med en lokal hjälporganisation och alla pengar som omsätts på boende, guide och lokala resor stannar i landet.

– Jag hade läst flera artiklar om folk som jobbade lite med surfing i Sydafrika och hur dom använde det för att bryta med apartheid. En annan artikel handlade om en surfklubb i favelan i Rio. Det har legat lite i bakhuvudet att det ”där vill jag också göra”. Surfing med nån slags välgörenhetsanknytning.

– Tanken var väl från början att jag skulle starta ett reseföretag. Jag kanske hade tjänat mer pengar på det. Men jag valde med hjärtat. Det här kändes skönare.

– Den där glädjen som sprids med surfing tror jag är lite unik jämfört med andra sporter. Man har havet, kraften och upplevelsen gemensamt med de andra lokala surfarna. På det sättet får man en koppling till platsen. Det är nån slags gemenskap som är svår att förklara. Man träffar ju alltid en massa nytt folk när man sitter ute i vattnet på brädan och väntar på vågor.

Att resa ingick i Eriks uppväxt. Ett naturligt sätt att lära sig språk och allt det som följer med att resa och upptäcka.

– Det var istället för traditionella språkresor. Jag bodde hos släkt eller vänner till familjen och pluggade på sommarskolor. Engelska mest men även franska när jag bodde en sommar i Niagara Falls.

– Men det klart att det inte bara var plugg, jag kommer ihåg att lyckades smita iväg på till exempel en Guns N’ Roses-konsert i San Francisco. Det var Use you’re Illusions-turnen och jag var bara 13 år. Ganska spännande att vara där helt själv.

– Om det var bra? Hur bra som helst.

Även idag reser Erik mycket, inte minst tack vare hans uppdrag som surfdomare. Erik är Sveriges första och hittills enda auktoriserade tävlingsdomare för vågsurfing. Senast var han på VM i Portugal men det har även blivit tävlingar i Sydamerika och nationella tävlingar i Sverige. Närmast ser han fram emot flera internationella uppdrag. Brittiska mästerskapen, VM i Costa Rica och EM på Jersey står närmast på programmet. Ett skitigt jobb, men någon måste göra det…

– Jamen… Om jag ska åka och döma nån tävling på nåt ställe där jag aldrig varit tidigare så försöker jag alltid lägga in en vecka utöver själva domarjobbet. För när man dömer hinner man inte se nåt annat tävlingen. Från morgon till kväll är man upptagen.

Tror du att surfare reser på annat sätt än gemene man?

– Kanske något annorlunda. Surfare som reser mycket är nog lite mindre rädda för att utforska. Många väljer annorlunda destinationer så det blir inte bara charter.

– Jag har väl tänkt mig att surfare också vill leta upp nya platser.

Om man frågar Erik om hans bästa resa någonsin så får han lite svårt att välja. Men det visar sig att en av de bästa resorna innehåller lite trassel och spökiga passager bredvid de där perfekta vågorna och sköna mötena med lokalbefolkningen. Till exempel när han och flickvännen fastnar i gränskontrollen på en lokalbuss mellan Peru och Ecuador, en inte helt ofarlig passage så där idiotiskt mitt i natten som man absolut ska undvika. En läskig upplevelse på en fantastisk resa. Lika skönt varierande har flera andra reseupplevelser varit. Den kanske sämsta resan, om man ser till planering och tajmning, var nog annars under ett tillfälle på en Australienresa.

– Vi skulle till Phillip Island. Och helt ostrukturerade åker vi dit. Vi prickar påskhelgen och det finns absolut inget boende såklart. Kompisen som kör har precis blivit av med körkortet och vi blir stoppade av polisen. Vi skulle dit och se de tusentals pingviner som kommer in till ön varje dag. Tusentals pingviner som kommer dit varje kväll. Men vi kunde bara vara där en morgon och då fanns det inte en pingvin där. Allt blev bara helt fel. Vi tog en bild på affischen med en pingvin på. Det var det närmaste vi kom pingvinerna så det fick bli vår souvenir. Men det där hör ju till. Det är ett kul minne så här några år i backspegeln.

Varför reser du?

– Hmmm. Det första jag tänker på är väl vågsurfing. Men jag väljer ju i grund och botten att resa för att se något nytt. Inte bli insnöad här hemma. Att uppleva nytt och att träffa nya människor. Se nya saker. Det gör man oavsett vart man än åker. Bara att hitta en ny maträtt är ju en viktig upplevelse.

*mer info om Volunsurf-resorna hittar du på www.sandshoe.org